tisdag 18 oktober 2016

Periodiska systemet

I det periodiska systemet finns alla de grundämnen som ryssen Dmitrij Mendelejev påbörjade på 1800-talet. Man kan även kalla det periodiska systemet för grundämnenas ordning, som är en indelning av grundämnen efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan). I efterhand har man upptäckt nya grundämnen och då har man skrivit in dom i de luckor som Mendelejev ”lämnat”. Men i det periodiska systemet pratar man även om atommassan för varje atomslag. Som är mätt i enheten u, som står för atommassenheten. Atommassan som uppges är ett genomsnitt för de olika isotoper av atomslaget som finns i vår natur. Isotoper är en atom som har samma atomnummer som en annan men med olika neutroner och då har de olika atomvikter. Man har hittills funnit 91 grundämnen i vår natur och man har dessutom framställt fler laborationer vilket gör det lättare för de som jobbar med detta.

De lodräta raderna i det periodiska systemet kallas för grupper och de vågräta raderna kallas för perioder. Inom en grupp har grundämnena liknande egenskaper och det beror på att de har samma antal valenselektroner. Det vill säga, samma antal elektroner i det yttersta skalet. Men i en period har grundämnena lika många elektronskal och den är samma som periodens nummer. Sedan finns det även block, det är en familj av angränsade grupper. Dessa områden får sitt namn av atomernas elektronskal, det finns fyra block, s, p, d och f-block. Man kan dela in grundämnena på andra sätt också och då brukar de indelningarna kallas för övergångsmetaller och metalloider. Det finns även andra ”privata” indelningar och det är tillexempel ädelmetallerna.

Ett exempel på en av grupperna som finns i det periodiska systemet är grupp 1, som innehåller dessa grundämnen:

  • ·      Väte (H)
  • ·      Litium (Li)
  • ·      Natrium (Na)
  • ·      Kalium (K)
  • ·      Rubidium (Rb)
  • ·      Cesium (Cs)
  • ·      Francium (Fr)




Det periodiska systemet är ett system för de olika grundämnena som man har funnit och sedan skrivit in på ett hyfsat enkelt sätt för att veta vilka som finns och vad de betyder.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar