fredag 16 oktober 2015

Svampar

Minns du? 

1. Svampar kan bryta ner dött material. Dom hjälper andra växter. Man kan också använda det när man bakar. 

2. Svamparna kan också få människan att må dåligt som att man börjar må illa och kräkas. Men också väldigt farliga skador som att lever och njurar slutar fungera och då kan det leda till att det blir så jobbigt att man dör, eftersom att det är levern och njurarna är kroppens reningsverk. Skada mat, hus och träd exempelvis.

3. a) Det är fruktkroppen.
b) Fruktkroppens uppgift är bilda små sporer som svampen förökar sig med och sprider sig.

4. Sporerna faller ner till marken och det bildas mycel och när de blivit tillräckligt varmt och fuktigt växer det ut en ny fruktkropp.

5. När man bakar så blåser gasen upp degen och brödet jäser. Gasen är koldioxid.

6. Tillexempel att det börjar växa svamp på husen, då blir det skadligt. På träden och också på småbarns tungor kan man se att det som är en vit beläggning, det är svamp.

7. Karljohan och kantarell är vanliga exempel på matsvampar.

8. Flugsvamp och spindelskivling.

9. Nej, för att vissa sniglar påverkas inte av giftiga svamparna. Så den är inte alltid ätlig för oss människor även fast sniglarna inte påverkas.

10. Det som kan se ut som ett vitt ludd kallas mykorrhiza. Många växter i naturen samarbetar med svampar.

11. Det första sättet är att bryta ner dött material, samarbeta med växter eller leva på andra.

12. Den första är skorplav, den andra bladlav och den tredje är busklav.

Förstår du?

1. Det är för att svamparna inte har klorofyll, det gröna färgämnet som är typiskt för växterna. De äter inte heller som djuren utan suger upp sin näring, och det är därför svamparna har fått ett eget rike bland eukaryoterna.

2. Orsaken till det är att svamparna växer under marken, det vi ser är fruktkropparna.

3. Den första typen är att man blir dålig i magen, mår illa och kräks. Den andra typen påverkar hjärnan och nervsystemet. Man blir yr, får huvudvärk och man kan se och höra annorlunda. Den tredje typen förstör lever och njurar, och det är ju kroppens reningsverk. Men skadan kommer inte förrän efter några dagar.

4. Efter lövfallet på hösten är skogen som en jättekompost. Då har svamparna en mycket viktig roll som nedbrytare. Dom tillsammans med bakterier sätter in första stöten i arbetet med att bryta ner alla dom döda löven. Svampar är också viktig föda för många djur.

5. Svamptrådarna lever i och utanpå växternas minsta rötter. Dom samarbetar.

6. Det är för att när man sätter in exempelvis bullarna i ungen så dör alla svamparna för att det blir för varmt.

7. Många svampar har krav på sin miljö och störs därför lätt av förändringar. Pågrund av skogsbruk kan marken förändras och kantarellställen kan försvinna.

8. Där lavar finns är det bättre luft. Där lavar inte finns är det inte lika bra luft.

måndag 12 oktober 2015

Brännässla

Brännässlan är en 20-150 cm hög flerårig växt som är runda-hjärtformade, spetsiga, matta, mörkgröna blad. Hela brännässlan har brännhår. Brännässlan blommar i juli-augusti och den finns nästan över hela jorden men den är allmän (allmän= vanlig) i hela Sverige, förutom i norra Norrland där det inte finns lika mycket av den. Brännässlan är tvåbyggare, det vill säga att han och honblommorna växer på olika individuella plantor. Om man bränner sig på en brännässla så tar det ca 5 minuter för smärtan att avta (att smärtan minskar) efter att man bränt sig. Efter ca 15 minuter brukar smärtan vara helt borta. Klåda och irritation kan kännas i 12 timmar efter att man har bränt sig. 
Brännässlan kan även vara ett läkemedel, den innehåller mycket vitaminer och mineraler. Man kan göra en hel del av brännässlan, som nässelbröd, nässelsoppa, nässelpaj och nässelgranola tillexempel. 


Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Brännässla

måndag 5 oktober 2015

Kartlav



Kartlav växer på klippor och stenar, men man kan även hitta dom på trädstammar. Den är gul/grön i färgen men runt om den är den svart och det ser ut som att det är gränser. Kartlaven kan bli 1000 år eller ännu mer, vilket är mycket. Beroende på var själva laven växer beror det ju också på hur mycket den växer i längden. Ungefär på år växer den 0,25-0,6 mm. Generellt så består en lav av två organismer: en svamp och en liten alg. En lav har inga rötter så den tar det mesta från vatten och närsalter som de behöver från luften. Kartlaven används av klimatologer för att dom ska bestämma den relativa (det betyder den ungefärliga, och i det här fallet åldern) för material som avlagrats. 

Källor: 
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kartlavar
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kartlav
Flora
Läroboken

fredag 2 oktober 2015

Björnmossa

Björnmossa är en mörkgrön, storvuxen mossa. Det finns massor med olika björnmossor, tex vissa kan vara 2-5 cm höga medan andra kan vara upp till 40-50cm. Björnmossa växer i stora kuddformiga tuvor. Den lever helst i näringsfattig, mörka skogar. Björnmossan trivs inte där det är ljust eller torra kalhyggen. Bladen är syllika (vassa) och toppen på mossan ser ut som en borste och kanterna är som sågade och det syns bra när man gör en förstoring på mossan. Björnmossa förökar sig med sporer som är i kapslarna på mossan. Man tror att namnet björnmossa kommer från att björnen bäddade sitt ide med mossjok (stora bitar med mossa).