Matematiska uttryck - rädda ekvationen 1

12x-6-5-6x+30+9-4x-2x-2=26

Jag har förenklat ett matematiskt uttryck. Jag började med att stryka under alla variabla termerna och räknade ut dem först. Sedan antecknade jag svaret så jag skulle komma ihåg vad de variabla termerna blev. Efter det räknade jag ut de konstanta termerna och jag var noga med att jag räknade ut rätt med termerna. Det räkne tecknet som står före siffran hör ihopà term. Sedan tyckte jag att det var lättare att ta de variabla termerna för sig själv och detsamma med de konstanta termerna, och sedan räkna ihop dem. Exempel: 3x+5.

Lab-rapport - 3 försurade sjöar

Syfte:

Jag ska ta reda på vilken sjö som är surast, respektive vilken sjö som är minst sur.

Hypotes:

För att få fram den sjö som är surast måste jag sätta i fler droppar av NaOH och för att få fram den sjö som är minst sur måste jag sätta i mindre av NaOH.

Material:

·      Förkläde

·      Glasögon

·      Sjövatten, 20 ml

·      Bägare, 100 ml (1 st)

·      Pipett

·      Mätglas, 25 ml

·      BTB

·      Glasstav

·      NaOH (baskisk)

Metod:

·      Börja med att hämta allt material som du behöver för din laboration. För att veta vad det är så kollar man på listan för material.

·      Ta pipetten och sug upp sjövattnet.

·      Du häller ut vattnet i antingen ett mätglas eller i en bägare för att mäta hur mycket vatten du behöver.

·      Hämta och ta på dig säkerhetsutrustningen innan du tillsätter BTB.

·      Tillsätt cirka 5 droppar med BTB.

·      Kom ihåg att röra om med glasstaven efter varje droppe, det ger ett jämnare resultat och ett mer korrekt resultat.

·      När du har fått en klar färg på vattnet kan du börja droppa i några droppar av NaOH – OBS! Räkna hur många droppar som du tillsätter i bägaren och skriv in det så du har koll.

·      Att göra en tabell i din bok eller dokument underlättar för då har du riktigt bra koll på ur många droppar som du har tillsatt.

·      När färgen i din bägare har förändrats (antingen basisk eller neutral) så är inte sjön försurad längre.

·      Här måste du också skriva in hur många droppar du använder dig av.

·      Häll sedan ut vattnet och rengör bägaren för nästa sjö.

När du sedan är klar med sjö A så gör du nästa sjö och sjön efter det på samma sätt efter denna planering.

Säkerhet:

När man använder sig av BTB ska man ha på sig ett förkläde för att skydda kläderna, då BTB har en tendens att färga av sig på både kläder och exempelvis händer. Skyddsglasögon är ett måste när man experimenterar med frätande syror, då natriumhydroxid är frätande. När man har experimenterat klart är det noga med att tvätta händerna. Får man eventuellt natriumhydroxid på sina händer så går man och tvättar händerna DIREKT!

Felkällor:

En felkälla kan vara att du inte rör om med glasstaven efter varje droppe. För när man rör om med glasstaven så blir det jämnare för det lägger sig som ett lager annars. Tillsätter man 3 droppar till måste man lägga in det i sina anteckningar så man tillsätter lika många droppar i varje sjö.

Resultat:

	BTB	NaOH
Holsvattnet	8	5
Aldersjön	8	6
Träsket	8	4

Slutsats:

Den sjö som var surast innehåller flest vätejoner, och ju fler vätejoner det finns desto mer hydroxidjoner måste jag tillsätta för att få den sura sjön neutral.

Min hypotes stämde bra med hur jag utförde och vad jag fick fram i mitt resultat. Jag visste att i den sjö som var surast skulle jag få droppa ner mest NaOH i, och så var det. Den sjö som jag fick droppa ner mest NaOH i, i och med detta var det Aldersjön som jag tillsatte med 6 droppar. Den sjö som var näst surast var holsvattnet där jag tillsatte 5 droppar. Till sist, den sjön som var minst sur var träsket, där tillsatte jag 4 droppar. En sak jag ändrade under experimentets gång var att tillsätta samma antal droppar av BTB, för att jag ville vara säker på ett jämnt resultat.

Kopplingar till samhället/vardagen:

Vi har saltsyra i magen och får inte saltsyran något att jobba med, tillexempel om vi väntar för länge med att äta. Då tar saltsyran tag i magsäcken och den kan till och med göra hål i magsäcken, och det ger magsår. De sura uppstötningarna som vi känner är det sura innehållet i magen som inte stoppas av den övre magmunnen, mellan magsäcken och strupen. Man kan få halsbränna och när man tillexempel kräks så smakar det surt. Magsåren som bildas av saltsyran innehåller vätejoner, och dom måste man neutralisera med något basiskt. Man kan tillexempel testa bakpulver och vatten eller ett pulver som heter samarin. Eftersom att både bakpulver och samarin innehåller bikarbonat så kan båda motverka magsåren.

Förbättringar av experimentet:

Skulle jag göra om detta experiment igen så skulle jag kunna göra experimentet en gång till på samma sätt men också använda mig av indikatorpapper. Då skulle man ha fått ett snabbare, men fortfarande ett tydligt och korrekt resultat. Om inte sjöarna var jätte lika varandra för då skulle det bli svårare. Men eftersom det vattnet vi använde oss av inte var riktigt sjövatten så hade det varit en sak man hade kunnat förbättra. Nästa gång kan man använda sig av riktigt sjövatten och testa flera gånger. Man kan testa varje sjö flera gånger för att vara säkrare och då kan man verkligen vara säker på att resultatet blir rätt.

   

5 NO frågor

3. Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.

Lokalt: Vissa gaser reagerar med andra ämnen i luften och de är tillfälliga kan man säga (stannar inte för alltid) och ger framförallt lokala problem. De sprider sig i luften i ett mindre område eftersom lokalt är det som händer nära oss och det vi gör här. Marknära ozon, koloxid som bildas när kolföroreningar förbränns fast med för lite syre, exempel på vad som skulle kunna vara lokala problem.(När koloxid kommer ut i luften omvandlas den så småningom till koldioxid).

Regionalt: Sprids inte gaser genom luften på ett mindre område (lokalt) så sprids de över större områden och det ger regionala problem som exempelvis försurning. Det sker när vattnet i sjöar blir för surt, gaser som gör att regnet blir surt är tillexempel svaveldioxid och kväveoxider.

Globalt: När något påverkas globalt är det när ”långlivade” gaser sprids över hela vårat jordklot. Det är alltså när gaser finns kvar i våran atmosfär under en lång tid, då ger det globala miljöproblem. Det påverkar alltså alla människor runt om i världen. Uttunningen av ozonskiktet och den ökande växthuseffekten är exempel på globala miljöproblem. Det är viktigt att växthuseffekten håller samma balans hela tiden, den får inte öka eller minska för då kan hela jordens klimat förändras. Ökar växthusgaserna blir det högre temperatur och minskar växthusgaserna blir det en lägre temperatur, väldigt rimligt. Men det påverkar och förändrar villkoren för livet i väldigt stora delar av världen. Vi måste också tänka på att de människor som kommer leva efter oss, alltså generationen efter oss, så i inte förstör för dom. Men genom en hållbar utveckling så kan vi se till att vårat klimat är bra. För människans miljöpåverkning, alltså allt de vi gör, påverkar oss själva, jordens miljö och naturtillgångarna.

6. Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.

Vi skulle exempelvis kunna minska med användningen av transportmedel så som bilar och bussar. Men det finns andra alternativ också, miljösatsningar som har blivit lyckade är bussar och bilar som drivits med etanol istället för diesel. Elbilar och vätgasbilar är under utveckling och meningen med det är att de ska bli miljövänliga. Bussar och bilar kan också drivas av biogas, biogas består av metangas.

8. Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.

Vi är beroende av vatten och man kan faktiskt säga att vi lånar vatten från naturen. Det är brist på vatten och inte ens i Sverige finns det hur mycket rent vatten som helst. Avloppsvatten renas främst från större partiklar, nedbrytbart material, fosfor och oftast kväve också. Vi renar det genom att transportera vattnet till ett nytt reningsverk, ett avloppsreningsverk. Där analyseras vattnet och kan efter det åka tillbaka till det vattendrag som det kom ifrån.

Vanligt dricksvatten renar man genom att det kommer in i ett vattenreningsverk. Man gör först en kemisk rening där man gör en fällning av järnsulfat. Efter det filtreras vattnet, kvalitén på vattnet. Sedan gör man en pH-justering, man justerar pH-värdet. Det sista man gör innan vattnet är färdigt är desinfektion. Med hjälp av UV-ljus eller med ozon är vanligast, ibland används klorförening också men det blir allt mer ovanligt. Avloppsvatten renar man genom att man tar det använda vattnet. Alltså det vi redan har använt och sedan renar man det. Det gör man genom att först göra en mekanisk rening där större och tyngre partiklar fångas upp. Sedan en biologisk rening där mikroorganismer bryter ner biologiskt material till CO och H₂O. Efter det en kemisk rening där fosforföreningar försvinner med hjälp av metallsalter. Den sista reningen som görs är att göra en kväverening, där eventuellt kväve som finns tas bort. Det gör man med hjälp av mikroorganismer. Det sista man gör innan vattnet återgår till vattendragen igen är att analysera vattnet.

2. Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?

Marken är försurad och på grund av det kan varken växter eller djur leva där. Eftersom att regnet tar med sig all näring ifrån marken så resulterar det till en urlakning. Marken blir helt enkelt tom på näring och marken är dessutom försurad.

6. Beskriv kvävets kretslopp.

N₂(g) (kvävgas) kan tas upp av olika organismer som kallas för kvävefixerade bakterier och de vill inte reagera med andra ämnen. Utav kvävet så tillverkas ammonium (NH₄⁺) men innan det bildas det ammoniak (NH₃). Sedan går man vidare och då har vi nitrifikationsbakterier och dom bakterierna utfinner energi genom att oxidera med ammonium som sedan blir nitrat (NO₃). Nitrifikationsbakterier sker i två steg, nitrit (NO₂) till nitrat. Vi människor gillar också att fixera med kväve från atmosfären och det är en process som kallas för Haber Bosch. Den processen är bra att känna till, för med hjälp av ammoniumjonerna som vi får av Haber Bosch processen – bildas konstgödsel. Ammoniumet och nitratet tas upp och blir organiskt kväve i växter, växter äts ju upp av djur. Det finns proteiner som innehåller mycket kväve och i nukleinsyror där har vi DNA och RNA. Djur utsöndrar mycket urea, urinämne. Urea kan omvandlas till ammonifikationsbakterier och de tillverkar ammoniumjoner utav urean. Men när döda växter och djur bryts ner är det återigen ammonifikationsbakterier som tar hand om det döda organiska materialet. Kvävgas från atmosfären kan också förekomma vid förbränningar à kväveoxider (NO₂). Vid blixturladdningar kan det vara tillräckligt med värme för att få kväve och syre att reagera med varandra. Det är då de bildas med varandra, vid åskoväder. Kväveoxiderna reagerar vidare med vatten à salpetersyra (HNO₃). Salpetersyran bildar nitrat men bidrar också till övergödning. Denitrifikationsbakterier tar nitratet och omvandlar det till kvävgas som kommer ut till atmosfären.