Lab-rapport - 3 försurade sjöar

Syfte:

Jag ska ta reda på vilken sjö som är surast, respektive vilken sjö som är minst sur.

Hypotes:

För att få fram den sjö som är surast måste jag sätta i fler droppar av NaOH och för att få fram den sjö som är minst sur måste jag sätta i mindre av NaOH.

Material:

·      Förkläde

·      Glasögon

·      Sjövatten, 20 ml

·      Bägare, 100 ml (1 st)

·      Pipett

·      Mätglas, 25 ml

·      BTB

·      Glasstav

·      NaOH (baskisk)

Metod:

·      Börja med att hämta allt material som du behöver för din laboration. För att veta vad det är så kollar man på listan för material.

·      Ta pipetten och sug upp sjövattnet.

·      Du häller ut vattnet i antingen ett mätglas eller i en bägare för att mäta hur mycket vatten du behöver.

·      Hämta och ta på dig säkerhetsutrustningen innan du tillsätter BTB.

·      Tillsätt cirka 5 droppar med BTB.

·      Kom ihåg att röra om med glasstaven efter varje droppe, det ger ett jämnare resultat och ett mer korrekt resultat.

·      När du har fått en klar färg på vattnet kan du börja droppa i några droppar av NaOH – OBS! Räkna hur många droppar som du tillsätter i bägaren och skriv in det så du har koll.

·      Att göra en tabell i din bok eller dokument underlättar för då har du riktigt bra koll på ur många droppar som du har tillsatt.

·      När färgen i din bägare har förändrats (antingen basisk eller neutral) så är inte sjön försurad längre.

·      Här måste du också skriva in hur många droppar du använder dig av.

·      Häll sedan ut vattnet och rengör bägaren för nästa sjö.

När du sedan är klar med sjö A så gör du nästa sjö och sjön efter det på samma sätt efter denna planering.

Säkerhet:

När man använder sig av BTB ska man ha på sig ett förkläde för att skydda kläderna, då BTB har en tendens att färga av sig på både kläder och exempelvis händer. Skyddsglasögon är ett måste när man experimenterar med frätande syror, då natriumhydroxid är frätande. När man har experimenterat klart är det noga med att tvätta händerna. Får man eventuellt natriumhydroxid på sina händer så går man och tvättar händerna DIREKT!

Felkällor:

En felkälla kan vara att du inte rör om med glasstaven efter varje droppe. För när man rör om med glasstaven så blir det jämnare för det lägger sig som ett lager annars. Tillsätter man 3 droppar till måste man lägga in det i sina anteckningar så man tillsätter lika många droppar i varje sjö.

Resultat:

	BTB	NaOH
Holsvattnet	8	5
Aldersjön	8	6
Träsket	8	4

Slutsats:

Den sjö som var surast innehåller flest vätejoner, och ju fler vätejoner det finns desto mer hydroxidjoner måste jag tillsätta för att få den sura sjön neutral.

Min hypotes stämde bra med hur jag utförde och vad jag fick fram i mitt resultat. Jag visste att i den sjö som var surast skulle jag få droppa ner mest NaOH i, och så var det. Den sjö som jag fick droppa ner mest NaOH i, i och med detta var det Aldersjön som jag tillsatte med 6 droppar. Den sjö som var näst surast var holsvattnet där jag tillsatte 5 droppar. Till sist, den sjön som var minst sur var träsket, där tillsatte jag 4 droppar. En sak jag ändrade under experimentets gång var att tillsätta samma antal droppar av BTB, för att jag ville vara säker på ett jämnt resultat.

Kopplingar till samhället/vardagen:

Vi har saltsyra i magen och får inte saltsyran något att jobba med, tillexempel om vi väntar för länge med att äta. Då tar saltsyran tag i magsäcken och den kan till och med göra hål i magsäcken, och det ger magsår. De sura uppstötningarna som vi känner är det sura innehållet i magen som inte stoppas av den övre magmunnen, mellan magsäcken och strupen. Man kan få halsbränna och när man tillexempel kräks så smakar det surt. Magsåren som bildas av saltsyran innehåller vätejoner, och dom måste man neutralisera med något basiskt. Man kan tillexempel testa bakpulver och vatten eller ett pulver som heter samarin. Eftersom att både bakpulver och samarin innehåller bikarbonat så kan båda motverka magsåren.

Förbättringar av experimentet:

Skulle jag göra om detta experiment igen så skulle jag kunna göra experimentet en gång till på samma sätt men också använda mig av indikatorpapper. Då skulle man ha fått ett snabbare, men fortfarande ett tydligt och korrekt resultat. Om inte sjöarna var jätte lika varandra för då skulle det bli svårare. Men eftersom det vattnet vi använde oss av inte var riktigt sjövatten så hade det varit en sak man hade kunnat förbättra. Nästa gång kan man använda sig av riktigt sjövatten och testa flera gånger. Man kan testa varje sjö flera gånger för att vara säkrare och då kan man verkligen vara säker på att resultatet blir rätt.