3 försurade sjöar

Syfte:

Jag ska ta reda på vilken sjö som är surast, respektive vilken sjö som är minst sur.

Hypotes:

För att få fram den sjö som är surast måste jag sätta i fler droppar av NaOH och för att få fram den sjö som är minst sur måste jag sätta i mindre av NaOH.

Material:

• ·      Förkläde
• ·      Glasögon
• ·      Sjövatten, 20 ml
• ·      Bägare, 100 ml (1 st)
• ·      Pipett
• ·      Mätglas, 25 ml
• ·      BTB
• ·      Glasstav
• ·      NaOH (baskisk)
• Har man långt hår - hårsnodd

Metod:

• ·      Börja med att hämta allt material som du behöver för din laboration. För att veta vad det är så kollar man på listan för material.
• ·      Ta pipetten och sug upp sjövattnet.
• ·      Du häller ut vattnet i antingen ett mätglas eller i en bägare för att mäta hur mycket vatten du behöver.
• ·      Hämta och ta på dig säkerhetsutrustningen innan du tillsätter BTB.
• ·      Tillsätt cirka 5 droppar med BTB.
• ·      Kom ihåg att röra om med glasstaven efter varje droppe, det ger ett jämnare resultat och ett mer korrekt resultat.
• ·      När du har fått en klar färg på vattnet kan du börja droppa i några droppar av NaOH – OBS! Räkna hur många droppar som du tillsätter i bägaren och skriv in det så du har koll.
• ·      Att göra en tabell i din bok eller dokument underlättar för då har du riktigt bra koll på ur många droppar som du har tillsatt.
• ·      När färgen i din bägare har förändrats (antingen basisk eller neutral) så är inte sjön försurad längre.
• ·      Här måste du också skriva in hur många droppar du använder dig av.
• ·      Häll sedan ut vattnet och rengör bägaren för nästa sjö.

När du sedan är klar med sjö A så gör du nästa sjö och sjön efter det på samma sätt efter denna planering.

Säkerhet:

När man använder sig av BTB ska man ha på sig ett förkläde för att skydda kläderna, då BTB har en tendens att färga av sig på både kläder och exempelvis händer. Skyddsglasögon är ett måste när man experimenterar med frätande syror, då natriumhydroxid är frätande. När man har experimenterat klart är det noga med att tvätta händerna. Får man eventuellt natriumhydroxid på sina händer så går man och tvättar händerna DIREKT! Har man långt hår sätter man upp deti en svans.

Felkällor:

En felkälla kan vara att du inte rör om med glasstaven efter varje droppe. För när man rör om med glasstaven så blir det jämnare för det lägger sig som ett lager annars. Tillsätter man 3 droppar till måste man lägga in det i sina anteckningar så man tillsätter lika många droppar i varje sjö.

Neutralisation - Resultat

Det vi inte hade med i våran planering och som vi fick ändrat var hur många droppar vi skulle använda oss av och måttet på materielen tillexempel. Eftersom vi inte hade med de i planeringen fick vi ändra och tänka lite om hur mycket vi skulle använda oss av. Man måste tänka på säkerheten fört av allt, ta på sig skyddsglasögonen och har man långt hår sätter man upp det. Det ska vi tänka ännu mer på nästa gång. Men annars följde vi våran planering fullt ut och behövde inte ändra något annat.

Neutralisation

Syfte:

Vi ska neutralisera vattnet.

Material:

• ·      Bägare
• ·      Vatten
• ·      BTB
• ·      Glasstav
• ·      NaOH
• ·      HCL

Metod:

• ·      Man ska hälla vatten i bägaren och sedan sätta i BTB i vattnet och röra om.
• ·      Tillsätta NaOH (natriumhydroxid) och HCL (saltsyra) med hjälp av en pipet som är inbyggd i själva flaskan.
• ·      Sedan använder man sig av glasstaven för att röra om i bägaren så man får fram färgen.
• ·      Sedan testar man sig fram tills man får fram den neutrala färgen som i det här fallet är grönt.
• ·      Man ska med detta försöka att balansera de olika ämnena (surt och basiskt) och får fram det rätta pH-värdet.
• ·      Det får man färgen på vattnet blir grönt, då har man lika mycket hydroxidjoner som natriumjoner.
• ·      Då har man fått fram pH-värdet 7.

Säkerhet:

Eftersom vi använder oss av syror och det är väldigt farligt om man får in det i ögonen, så måste man ha på sig skyddsglasögon. Man måste också ha vatten i närheten för att förhindra frätningar på kroppen. Skulle man då få syror på händerna tillexempel så måste man snabbt skölja med vatten. Har man synfel ska man ha glasögon istället för linser och inga jackor, tuggummin och man ska ha uppsatt hår om man har långt. Efter att du har utfört experimentet ska man tvätta händerna noga.

Felkällor:

Resultatet kan blir fel och man inte blandar ut syran tillräckligt mycket, för det blir som ett lager ovanpå ytan så man måste blanda noga så syran spös ut i vattnet. Beroende på vilken färg man får fram, så blir det ju ett visst pH-värde också. 

Mäta pH-värde

Matte diagnos - Uppgift 1

Gaser

Kalkvatten

Slutsats:

·      Jämföra resultatet med frågeställningen – Kalkvatten är vatten som är blandat med kalk (hör på namnet), vatten reagerar med koldioxid. Det betyder att koldioxid är en reagens till kalk och i bägaren bildas det kalciumjoner och hydroxidjoner. Därmed bildas det salt som blir kalciumhydroxid och de löser sig ej i vattnet som gör att vattnet blir grumligt.

·      Dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier - Det som bildas är ca²⁺+ 2 OH + co₂ (gasform)à CaCO₃ + H₂O (ett fast ämne) kalciumet lossnar och laddningarna lossnar och då bildas ett helt nytt ämne och därmed blir vattnet grumligt och det är ämnet som gör det. Kalciumhydroxid är ett stort salt och det är det som blir i det grumliga vattnet = salt.

·      Välutvecklade resonemang om resultatens rimlighet med tanke på felkälla – Vi kunde ha blåsa i sugröret lite längre för att få ett lite klarare resultat. Alltså så man verkligen såg en skillnad på hur kalkvattnet såg ut innan och hur det såg ut efter vi hade blåst. Men resultatet var ändå rimligt eftersom att man vet att kalkvattnet är reagens med koldioxid CO₂.

·      Ge förslag på hur undersökningen kan förbättras – Nästa gång hade man kanske kunnat testa att låta vattnet avdunsta och se om det blir något klarare resultat eller skillnad. Vi hade också kunnat testa med renare utrustning och material, så som bägare och titta en extra gång att sugröret är helt.

·      Visa på nya tänkbara frågeställningar att undersöka – Nu när jag har testat denna laboration så är jag nyfiken på att testa något annat experiment med samma funktion fast med en annan gas och se vad som händer. Men man ska dock vara försiktig för att vissa gaser kan vara farliga och man måste vara noga så man inte gör illa sig.

Bakpulver

Slutsats:

·      Jämföra resultatet med frågeställningen och dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier – Ljuset släcktes av gasen som bildats i e-kolven=ättika, vatten och bakpulver. Bakpulver innehåller 30 % bikarbonat och 40 % syra. Bakpulver reagerar med bikarbonat och syra tack vare att vi tillsätter vatten som sedan tillsammans bildar salt + CO₂. (Ättika= syra – skyndar på reaktionen). När man håller för handen ovanför e-kolven kan man börja känna ett tryck i handen. Det är då gaserna börjar bildas och när man sedan ser att allt (bakpulvret, vattnet och ättikan) har blivit till en röra kan man hälla ut gasen på ljuset och därmed ska ljuset släckas. Men släcks inte ljuset är det för att man är för långsam med att hälla. Man måste hälla direkt när man har släppt e-kolven så inte gasen/koldioxiden far ur den.

·      Välutvecklade resonemang om resultatens rimlighet med tanke på felkälla – Vi höll inte tillräckligt länge så det fick inte heller tillräckligt med gas och koldioxid när vi skulle hälla ut gasen så istället kom vätskan. Men när vi gjorde om experimentet och höll längre blev det en himla gas som gjorde att ljuset släcktes. Det var väldigt häftigt när man såg hur gasen hälldes ut ur e-kolven och sedan såg ut som en vätska som släckte ljuset. Detta är ett rimligt resultat för att man vet att när bikarbonat reagerar med syra bildar det tillsammans koldioxid som är en tung gas och som kan släcka eld.

·      Ge förslag på hur undersökningen kan förbättras – Nästa gång kan vi som sagt hålla lite längre över e-kolven med ättikan, bakpulvret och vattnet så den hinner ta upp mycket mer gas och koldioxid så att ljuset släcks på första försöket. Vi skulle också kunna förbättra vårt tryck över e-kolven, för det blir mer gas när vi tryckte hårdare och man såg dessutom också själva gasen som släckte ljuset.

·      Visa på nya tänkbara frågeställningar att undersöka – Nu när jag har gjort denna laboration skulle jag vela testa göra en likadan som har samma funktion fast med någon annan gas och andra kemiska ämne, som tillexempel kan släcka en brand med riktiga hus. Eftersom att vi använde oss av vanligt vatten hade man kanske kunnat testa att använda kalkvatten. Det hade varit spännande och se vad som händer med ljuset och vad som händer med gasen/koldioxiden.