tisdag 7 juni 2016

Könsnormer

Vilka könsnormer har samhället idag:

Vårt samhälle har olika könsnormer som tillexempel är att kvinnor kan ha kjol medan killar inte kan ha det, lika med klänning. Killar ”ska” ha kortare hår för att framföra sin identitet och tjejer ”ska” ha långt hår för att framföra sin identitet. När det gäller smink så är det framförallt tjejer som ”ska” ha det och om då en kille har det och inte är offentlig så är det ”fel”. Det jag menar med offentlig är att om en kändis skulle ha smink skulle han eller hon inte få lika mycket skit som en ”vanlig” person skulle få. Att jobba som brandman kan inte vem som helst få då det är mycket tunga övningar och att man måste vara stark och vältränad. Men det kan ju en tjej också vara! Dessa exempel är vanliga i samhället.

Hur kan t.ex. reklam, film, tv, internet m.m. bidra till att könsnormer upprätthålls:

Om tillexempel en tjej i en reklam, film eller en reklambild har en klänning eller en kjol så ger det ett budskap där bara tjejer kan ha det klänning eller kjol. Samma sak är ifall en tjej har en tröja som killar också kan ha, men det ger ändå ett budskap som lyder att bara tjejer kan ha den tröjan. Ifall en kille skulle ha olika kläder som en tjej också skulle kunna ha, men det uttrycket som det ger är att det är ett killplagg.

På vilka sätt kan samhällets könsnormer påverka en persons identitet:

En person som är transsexuell och man inte vill vara något av de andra könen som finns (kvinna eller man) så kan det påverka vem man vill vara. Ett exempel på det kan vara vilka kläder man ska ha, om en man ska ha smink eller inte, hur man ska bete sig, vem man ska umgås med, flickvän eller pojkvän, att man måste hitta sig själv och vara den man är! Men om man inte vet om man vill vara kille eller tjej så kan ju det också leda till att man blir transsexuell.

Vad kan man göra för att förändra samhällets könsnormer:

Att både tjej och killar i en reklam eller en reklambild har likadana kläder och att man visar i en film att tjejer också kan jobba med de jobben som framställs som ”killjobb”, tillexempel snickare, brandman, köra lastbil eller att man jobbar med byggarbeten. Men jag tycker också att man inte ska ta en tjej/kvinna för givet att de inte klarar av att göra vissa saker. Men att man också kan ändra vissa könsnormer för transsexuella personer. Då det har bevisats att kvinnors lastbilar är bättre i skick än vad männens är, det är på grund av att kvinnor är mer försiktiga med deras fordon. Att tjejer också kan jobba med de tekniska grejerna, då det oftast är mannen i huset som gör det.

Är det bra att samhället har vissa könsnormer? Ge argument för och mer:


Jag tycker att vårat samhälle har ganska bra könsnormer men det finns vissa könsnormer som jag tycker att man kan ändra! Det är tillexempel alla budskap som är att tjejer ska göra och ha en viss sak, tillexempel att de ska ha långt hår och hålla på med smink. Medan killar har en helt annan sak, kanske mer vältränad kropp och ska göra helt andra saker, tillexempel att de jobbar som brandman. Men om jag ska prata om de saker som jag tycker är hyfsat bra så är det vissa reklamfilmer, filmer eller reklambilder som visar produkter som både män och kvinnor kan ha eller använda. När det gäller dem reklamfilmer, filmer eller reklambilder så är det oftast kvinnor som är med i bilden eller filmen.

torsdag 2 juni 2016

Diskrimineringslagen

Vilket syfte har lagen:

Syftet med lagen och vad den vill säga är att motverka diskrimineringen och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Dessa saker är exempel på de olika vad man vill motverka och vad man vill främja. Lagen innehåller förbud mot både direkt och indirekt diskriminering samt trakasserier av olika slag, den innehåller också skydd mot diskriminering mot de två nya diskrimineringsgrunderna som är ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck.


På vilka grunder kan man diskrimineras enligt lagen:

Grunderna till diskriminering hänger en stor del på kön, identitet, sexuell läggning, religion, trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder könsöverskridande identitet eller uttryck. Grunderna handlar också om direkt och indirekt diskriminering, när någon behandlas orättvist i en jämförbar situation och behandlas orättvist av en bestämmelse, kriterium eller ett förfaringssätt.


Vilka olika former av diskriminering finns enligt lagen:

Direkt diskriminering: Är om någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas i en jämförbar situation.

Indirekt diskriminering: Är om någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt.

Bristande tillgänglighet: Att en person med funktionsnedsättning blir behandlad orättvist genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation. Personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning med hänsyn till:

·      Ekonomiska och praktiska förutsättningar
·      Varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde.
·      Samt andra omständigheter av betydelse

Trakasserier: Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.


Sexuella trakasserier: Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

tisdag 10 maj 2016

Författarporträtt - Inlägg 6

Författaren som skrivit boken Änglamakerskan är Camilla Läckberg. Camilla föddes 30 augusti 1974 i Fjällbacka. Hon skriver deckare och har bland annat gjort böckerna lejontämjaren, tyskungen och sjöjungfrun. Camilla har gett ut åtta romaner och två novellsamlingar. Bokserien har blivit en av de bästsäljande i Sverige och internationellt. SVT har även visat Fjällbackamorden, en tv-serie som är baserad på romanfigurerna från Camillas deckare. Fjällbackamorden producerades av produktionsbolaget ”Tre vänner” som även filmatiserat hennes roman Tyskungen. Totalt har hennes böcker sålts 12 miljoner exemplar och serien har sålts till 50 olika länder. Det är det fyra första böckerna som har blivit tv-seriefilmer.

Camillas två första kriminalromaner om Patrik Hedström och Erica Falk var Isprinsessan och Predikanten som hyllades i pressen och fann snabbt många läsare till böckerna. Men det verkliga genombrottet kan med Stenhuggaren som år 2005 nominerades till bästa svenska kriminalroman av svenska deckarakademin. Även deckarna Olycksfågeln och Tyskungen blev årets bästa kriminaldeckare men som också var huvudböcker i Bonniers Bokklubb. Camilla har även gett ut 2 stycken kokböcker och 3 stycken barnböcker.

Camilla har även varit programledare tillsammans med Denise Rudberg i litteraturprogramet Läckberg & Rudberg. Hon har även medverkat i Let`s Dance 2012 där hon slutade på en fjärde plats. Camilla har också varit med u ett avsnitt av komediserien ”Välkommen åter”

Camilla bor just nu i Enskede och har fyra barn, mellan 2010 och 2014 var hon gift med Martin Melin.

Romaner:

2003 – Isprinsessan

2004 – Predikanten

2005 – Stenhuggaren

2006 – Olycksfågeln

2006 – Snöstorm och mandeldoft

2007 – Tyskungen

2008 – Sjöjungfrun

2009 – Fyrvaktaren

2011 – Änglamakerskan

2013 – Mord och mandeldoft


2014 - Lejontämjaren

onsdag 4 maj 2016

Läsdagbok - Inlägg 5


Boken jag läser utspelar sig i Fjällbacka som är ett litet samhälle som ligger på västkusten. Händelserna kan göra att rykten sprids och att Fjällbacka får ett dåligt ryckte då det är mycket ”hemska” saker som händer. Änglamakerskan är boken jag läser och tiden den utspelar sig i är lite olika för i varje kapitel byts året, tiden spolas tillbaka. Men man kan säga att tiden den utspelar sig i är dåtid, boken handlar om förr i tiden. Alla händelser utspelar sig längre bak i tiden och då det blir tillbakablickar är det ännu längre bak i tiden, delar av boken utspelar sig på 1974.

tisdag 3 maj 2016

Läsdagbok - Inlägg 4

I min bok är huvudpersonerna sex stycken. Det är paret Ebba och Mårten, Dagmar, poliserna Gösta och Patrik och Erica som är Patriks fru. Varför jag ser alla sex som huvudpersoner är för att det är de sex personer boken handlar om och för att verkets handling utspelar sig kring och med de personerna. Fokalisatorna är lite olika, man kan säga att den hoppar mellan de olika karaktärerna. Karaktärerna är alltså huvudpersonerna, men boken har ingen fast fokalisator. Så det är alltså flera olika personer som berättas genom boken för att personerna är olika i varje kapitel.

Boken har ingen konkret antagonist, men i antagonistposition är två stycken händelser och en person. Händelserna och personens ”roll” hänger ihop. Den första händelsen är ett mord som inträffar och där är även mördaren en antagonist. Den tredje och sista händelsen är en brand som uppstår, de vet dock inte vem eller vad som orsakade branden än då jag inte har läst klart boken.