Ordtest

1. Klimakterium – Det är en fas som inträffar i en kvinnas liv något år innan mensen tar slut. Under denna fas minskas gradvis produktionen av östrogen (kvinnans könshormon), i äggstockarna.

”Jag har kommit in i klimakteriet”.

2. Insistera – Envisas, man står fast vid något, angående en åsikt eller kanske något du gillar.

”Jag insisterar om att du ska köpa en ny bil”

3. Lektor – En lärare som jobbar i gymnasieskolor eller högskolor/universitet. En lektor ska ha avlagt licentiat eller doktorsexamen.

”Vår lektor heter Peter”.

4. Illustrativ – Är när man belyser om något, illustrerar något väl.

”Bilden är väldigt belysande”

5. Sömsmån – Man lägger till sömsmån så man har något att sy på, och att ändra ifall plagget inte skulle passa.

”Du måste lägga lite sömsmån”.

6. Förlösa – Hjälpa, befria någon.

”Sjuksköterskor förlöser andra”.

7. Oförrätt – Det är när man riktar handlingen åt en viss person som uppfattas orättvis eller kränkande.

”Min kompis har oförrättat hennes klasskompis”.

8. Tongivande – Ledande, någon som härskar.

”Jag var den tongivande i samtalet”

9. Inte på långt när – Är något som är långt ifrån.

”Inte på långt när jag är färdig med uppgiften”

10. Superlativ – Att få beröm, men kan också vara adjektiv i tredjeform

”Jag har fått mycket superlativ idag”

11. Essä – Det är en personlig uppsats.

”Har du börjat skriva din essä?”

12. Fiktiv – Något som är påhittat

”Den här händelsen är fiktiv”

13. Koalition – Är de som medverkar i en regering

”Koalitionen har beslutat om nya idéer”

14. Rugga – Är när en fågel byter fjädrar

”Min fågel ruggar”

15. Åthutning – Man tillrättavisar/säger till någon eller något

”Barnen fick sig en rejäl åthutning av läraren”

16. Följaktligen – Därför

”Jag är sjuk och kan följaktligen inte komma ikväll”

17. Överpröva – Föra till högre insats

”Jag ska föra denna ide till högre insatser”

18. Utblottad – Man är ruinerad/pank

”Jag är ruinerad”

19. Extremiteter - Armar och ben

”Jag har träningsvärk i mina extremiteter”

20. Parlör – En liten ordbok

”Jag har en parlör”

Matte - Uppgift Rasmus

Matte - tärningar

Sannolikhet

a)

Joel tänker att det är svårast att få en sexa för att han aldrig får det när han spelar. Anna håller inte med, hon tycker inte alls som Joel. Anna tycker att tärningen visar vilket som, alltså blir det slumpmässigt. Anna tänker lite mer matematiskt. 

Det är en sjättedels chans att man får det man vill ha (en sexa). 

Vi håller till mesta dels med Anna för att det är störst sannolikhet att man får något där emellan, alltså mellan 1 och 6. Vi tycker inte heller att det är någon siffra på tärningen som är svårare att få än den andra. För att vi anser att det är slumpen som avgör vilken siffra man får.

b) 

När man använder sig av 2 tärningar är det större chans att få en femma än en tvåa tillexempel. Det är för att man kan få en 2a och en 3a, en 4a och en 1a,och tvärtom på tärningarna. Medan om man ska få en tvåa så måste man få en 1a och en 1a. 

Joel tänker tycker att det är svårt att få två av samma, Anna tycker att det är lättast att få något mellan 1 och 6, och med två tärningar 2 och 12.

Läkemedel

Nitroglycerin:

Historik/fakta:

Italienaren Ascanio Sobrero var den som framställde nitroglycerinet och det var år 1847. Den industriella produktionsprocessen som görs för nitroglycerin använder sig av svavelsyra och koncentrerat salpetersyra. Detta skapar sedan nitroniumjoner, nitroniumjonerna blir överfallna av glycerinets nuckleofila syreatomer.  Inom det medicinska området används nitroglycerin som behandling mot kärlkramp som kallas för angina pectoris, också mot akut lungödem som är vätska i lungorna. Denna medicin finns som tablett, spray och genom intravenöst (genom armen tillexempel). Det finns olika nivåer/typer på kärlkramp, stabil och instabil. I vissa fall kan det bland annat utveckla sig till blodpropp i hjärtats kärl och då kan man få hjärtinfarkt.

Behov:

Ursprungligen såg man inget behov av denna medicin i början, utan tanken med det hela var att göra sprängämnen. Det är ett väldigt kraftigt sprängmedel och det kan inte bilda några fasta former av kol (aska eller sot). Nitroglycerin används vid tillverkning av sprängämnen och speciellt vid tillverkning av dynamit. Men när man insåg att nitroglycerin kunde användas i medicinska områden så blev det ett behov för att motverka kärlkramp.

Konsekvenser:

Det finns några punkter som kan utveckla och kan öka åderförkalkning, dels rökning, högt blodtryck, stress och om man rör på sig för lite. Men det finns mer konsekvenser som tillhör själva nitroglycerinet och det är biverkningarna. Medicinen ger i första hand positiva effekter och en del får inga biverkningar. Men tar man nitroglycerin kan man få huvudvärk, yrsel, illamående, lågt blodtryck, hjärtklappningar eller ansiktsrodnad. Dessa biverkningar hänger ihop med att medicinen vidgar (förstorar) blodkärlen.

Fördelar:

Det motverkar kärlkramp så man förhoppningsvis inte får en högre grad som sedan kan utvecklas till hjärtinfarkt.

Cellgifter:

Historik/fakta:

Det finns några andra ord för cellgifter, det är kemoterapi och cytostatika. Det är vanligast att man får cellgifter vid cancer och det är nog det som många kopplar till när man hör ordet ”cellgifter”. Under andra världskriget upptäcktes senapsgasen, i början på 20-talet. Man använde sig av senapsgasen för att anfalla fiendens soldater. Det resulterade i att det blev frätande skador. Därefter upptäcktes blood cells, läkare, antifolates, tumör behandling och first choice (i Amerika). Man brukar ge medicinen direkt genom blodet (intravenöst) med dropp eller injektion (pump t.ex.).

Behov:

Det var många som drabbades av cancer förr och då upptäcktes gifter som egentligen dödade, men dem upptäckte senare att dem gifterna botade sjukdomen.

Konsekvenser:

Det har förändrats mycket när det gäller att lindra biverkningarna av cellgifter. Men vanliga faktorer är håravfall, trötthet, illamående, dålig aptit, sköra slemhinnor, graviditet och fruktsamhet och blodbrist. En väldigt stor nackdel är att cancern ger sig på friska celler och att då vem som helst kan drabbas av cancer. Men cancer är också ärftligt, har någon i sin släkt cancer kan det hända att fler i din släkt drabbas av det. 

Fördelar:

Cellgifter får man vid cancer och några fördelar med cellgifter är att cancern kan botas och att den som har drabbats av det kan bli frisk. Men sedan kan det också vara så att man inte botas utan cancern blir under en kontrollerad grad. Men blir man inte helt frisk botas en del av cancer så man senare kan försöka bota det som är kvar.

Källor/källkritik:

Jag har valt dessa källor för att jag anser att de var mest pålitliga och den information som stod verkar stämma överens med andra hemsidor jag jämfört med. Det är allt från professionella personer och privatpersoner med olika utbildningar och kunskaper. Som wikipedia, det är en hemsida som man snabbt hittar information på och som dessutom är lätt att förstå. Men eftersom att vem som helst kan ändra information på wikipedia måste man ändå vara vaksam. Då kan man jämföra med andra hemsidor och se om informationen är lika. Cancerfonden är en pålitlig källa till exempel, det är professionella och mycket utbildade personer som står bakom den sidan. Deras mål är att besegra cancer och de samarbetar med forskare för att hitta nya mediciner. Det är alltså personer med hög utbildning och det är pålitligt. Urskola som också är en av de källorna som jag använt mig av är radio och tv och deras text är riktad mot högstadieelever. Deras ”program” sänds dels på kunskapskanalen, SVT och i Sveriges radio. När det är så stora kanaler vi pratar om så ger de också ut informationen till väldigt många människor. Jag tycker därför att Urskola är en pålitlig källa, det är personer som är rätt utbildade och vet vad de pratar om. Den sista källan jag valde att använda mig av var hälsatips, det var det källan som jag tyckte var minst pålitlig av de jag valt. Men jag valde då att jämföra informationen med andra hemsidor som där skrev samma saker fast på ett lite mer utvecklat och avancerat sätt.

Urskola och cancerfonden känns mest trovärda för att man kan kontakta dem genom både mail och telefonnummer, båda källorna har skrivit ut vem det är som har skrivit texten och även adress. Jag tycker att det känns pålitligt därför att de verkligen visar vilka de är. Man kan kolla upp vilka de är och genom det kan man titta hur mycket de kan om ämnet. Hälsatips ägs av en som heter Lotta Demitz Lundgren och hon verkar vara utbildad, i alla fall vet vad hon pratar om. Hon har skrivit många texter på hennes sida, och det ser ut som att hon kan ämnena hon tar upp. Wikipedia har inte skrivit ut någon mail eller något telefonnummer men de har något som kallas ”kontakta oss”. Där kan vi som läsare kontakta dem genom att ställa frågor. Man kan även kontakta grundaren av sidan. Men har man använt sig av wikipedia tidigare och har erfarenhet så tycker jag inte att det är några problem, även fast det inte står så mycket om dem.

Cancerfonden skrevs år 2014, Urskola skrevs 2013, Hälsatips skrevs 2014 och Wikipedia är ju en sida där informationen kan ändras av vem som helst, sidan uppdaterades senast den 10:e februari 2017. Alla dessa hemsidor är skrivna ganska nyss och då är informationen ny också, den är modern.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nitroglycerin

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cytostatikabehandling

http://www.halsatips.com/hivaids/2014/11/nUr-var-kemoterapi-uppfunnit.html

https://urskola.se/Produkter/179543-Makalosa-mediciner-Fran-arsenik-till-cellgifter

Lab-rapport 2

Lab-rapport

Syfte:

Jag ska ta reda på vilken sjö som är surast, respektive vilken sjö som är minst sur.

Hypotes:

För att få fram den sjö som är surast måste jag sätta i fler droppar av NaOH och för att få fram den sjö som är minst sur måste jag sätta i mindre av NaOH.

Material:

·      Förkläde

·      Glasögon

·      Sjövatten, 20 ml

·      Bägare, 100 ml (1 st)

·      Pipett

·      Mätglas, 25 ml

·      BTB

·      Glasstav

·      NaOH (baskisk)

Metod:

·      Börja med att hämta allt material som du behöver för din laboration. För att veta vad det är så kollar man på listan för material.

·      Ta pipetten och sug upp sjövattnet.

·      Du häller ut vattnet i antingen ett mätglas eller i en bägare för att mäta hur mycket vatten du behöver.

·      Hämta och ta på dig säkerhetsutrustningen innan du tillsätter BTB.

·      Tillsätt cirka 5 droppar med BTB.

·      Kom ihåg att röra om med glasstaven efter varje droppe, det ger ett jämnare resultat och ett mer korrekt resultat.

·      När du har fått en klar färg på vattnet kan du börja droppa i några droppar av NaOH – OBS! Räkna hur många droppar som du tillsätter i bägaren och skriv in det så du har koll.

·      Att göra en tabell i din bok eller dokument underlättar för då har du riktigt bra koll på ur många droppar som du har tillsatt.

·      När färgen i din bägare har förändrats (antingen basisk eller neutral) så är inte sjön försurad längre.

·      Här måste du också skriva in hur många droppar du använder dig av.

·      Häll sedan ut vattnet och rengör bägaren för nästa sjö.

När du sedan är klar med sjö A så gör du nästa sjö och sjön efter det på samma sätt efter denna planering.

Säkerhet:

När man använder sig av BTB ska man ha på sig ett förkläde för att skydda kläderna, då BTB har en tendens att färga av sig på både kläder och exempelvis händer. Skyddsglasögon är ett måste när man experimenterar med frätande syror, då natriumhydroxid är frätande. När man har experimenterat klart är det noga med att tvätta händerna. Får man eventuellt natriumhydroxid på sina händer så går man och tvättar händerna DIREKT!

Resultat:

	BTB	NaOH
Holsvattnet	8	5
Aldersjön	8	6
Träsket	8	4

Som man ser i tabellen så tillsatte jag lika många droppar av BTB för att få ett jämnare resultat av det. I holsvattnet var jag tvungen att tillsätta 5 droppar av NaOH, i aldersjön tillsatte jag 6 droppar av NaOH och till sist 4 droppar av NaOH i träsket.

Slutsats:

Den sjö som var surast innehåller flest vätejoner, och ju fler vätejoner det finns desto mer hydroxidjoner måste jag tillsätta för att få den sura sjön neutral.

BTB är väldigt viktigt i detta experiment, vi ser inte med våra ögon om vattnet är försurat även fast den är det. Men för att göra det tydligt och lättare för oss så tillsätter man BTB och då visar det är sjön är sur. Därefter tillsätter man NaOH för att göra sjön antingen neutral eller basisk. När det är basiskt så blir det en blå färg och när det är neutralt så blir det en grön färg.

När jag hällde i sjövattnet i min bägare och efter det tillsätter BTB så blir färgen gul. Det är för att sjön är försurad, fast det blir mycket tydligare när man har tillsatt BTB. En sjö som är mycket försurad innehåller väldigt mycket H+ och innehåller en sjö lite mindre H+ så är den inte lika sur. De ämnena som reagerade med varandra var H+ som reagerade med OH- och som sedan bildades till ett nytt ämne som var H₂O.

H+ + OH- = H₂O

Min hypotes stämde bra med hur jag utförde och vad jag fick fram i mitt resultat. Jag visste att i den sjö som var surast skulle jag få droppa ner mest NaOH i, och så var det. Den sjö som jag fick droppa ner mest NaOH i, i och med detta var det Aldersjön som jag tillsatte med 6 droppar. Den sjö som var näst surast var holsvattnet där jag tillsatte 5 droppar. Till sist, den sjön som var minst sur var träsket, där tillsatte jag 4 droppar. En sak jag ändrade under experimentets gång var att tillsätta samma antal droppar av BTB, för att jag ville vara säker på ett jämnt resultat.

Kopplingar till samhället/vardagen:

Vi har saltsyra i magen och får inte saltsyran något att jobba med, tillexempel om vi väntar för länge med att äta. Då tar saltsyran tag i magsäcken och den kan till och med göra hål i magsäcken, och det ger magsår. De sura uppstötningarna som vi känner är det sura innehållet i magen som inte stoppas av den övre magmunnen, mellan magsäcken och strupen. Man kan få halsbränna och när man tillexempel kräks så smakar det surt. Magsåren som bildas av saltsyran, och saltsyran innehåller vätejoner. Dom måste man neutralisera med något basiskt. Man kan tillexempel testa bakpulver och vatten eller ett pulver som heter samarin. Eftersom att både bakpulver och samarin innehåller bikarbonat så båda kan motverka magsåren. Det är för att bikarbonatet är basiskt. För att neutralisera saltsyran som innehåller mycket vätejoner så måste man använda sig av något basiskt = bikarbonat, exempel samarin. Det som händer är att det bildas vatten av H+ och OH-.

Förbättringar av experimentet:

Skulle jag göra om detta experiment igen så skulle jag kunna göra experimentet en gång till på samma sätt men också använda mig av indikatorpapper. Då skulle man ha fått ett snabbare, men fortfarande ett tydligt och korrekt resultat. Om inte sjöarna var jätte lika varandra för då skulle det bli svårare. Men eftersom det vattnet vi använde oss av inte var riktigt sjövatten så hade det varit en sak man hade kunnat förbättra. Nästa gång kan man använda sig av riktigt sjövatten och testa flera gånger. Man kan testa varje sjö flera gånger för att vara säkrare och då kan man verkligen vara säker på att resultatet blir rätt.

Jag var väldigt noga med att anteckna efter varje droppe som jag hade tillsatt, detsamma med att röra om efter varje droppe.