Kemifrågor

10, 11 och 13 s.43 – från NO-boken:

10. Vilket kemiskt tecken har

a) syre: Det kemiska tecknet är O som står för oxygen (Oxygenium).

b) koppar:

Det kemiska tecknet är Cu som står för det latinska namnet Cuprum.

c) fluor:

Det kemiska tecknet är F som står för det latinska namnet Fluorum.

d) järn:

Det kemiska tecknet är Fe som står för det latinska namnet Ferrum.

e) väte:

Det kemiska tecknet är H som står för det latinska namnet Hydrogenium.

f) kol:

Det kemiska tecknet är C som står för det latinska namnet Carbo.

11. Hur skriver man den kemiska formeln för:

a) diväteoxid:

 Ett annat ord för diväteoxid är vatten, den kemiska formeln blir då H₂O som är vatten.

b) koldioxid:

Den kemiska formeln för koldioxid är CO₂, som består av en kolatom och två syreatomer.

c) syre (syras):

Den kemiska formeln för syre är O_2.

13. Vilka och hur många atomer ingår i följande molekyler:

a) N₂:

Består av två kväveatomer.

b) CO:

Består av en kolatom och en syreatom.

c) H₂CO₃:

Betyder kolsyra och i kolsyra ingår det två väteatomer, en kolatom och tre syreatom. En kemisk förening som uppkommer när koldioxid löser sig i vatten.

Periodiska systemet

I det periodiska systemet finns alla de grundämnen som ryssen Dmitrij Mendelejev påbörjade på 1800-talet. Man kan även kalla det periodiska systemet för grundämnenas ordning, som är en indelning av grundämnen efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan). I efterhand har man upptäckt nya grundämnen och då har man skrivit in dom i de luckor som Mendelejev ”lämnat”. Men i det periodiska systemet pratar man även om atommassan för varje atomslag. Som är mätt i enheten u, som står för atommassenheten. Atommassan som uppges är ett genomsnitt för de olika isotoper av atomslaget som finns i vår natur. Isotoper är en atom som har samma atomnummer som en annan men med olika neutroner och då har de olika atomvikter. Man har hittills funnit 91 grundämnen i vår natur och man har dessutom framställt fler laborationer vilket gör det lättare för de som jobbar med detta.

De lodräta raderna i det periodiska systemet kallas för grupper och de vågräta raderna kallas för perioder. Inom en grupp har grundämnena liknande egenskaper och det beror på att de har samma antal valenselektroner. Det vill säga, samma antal elektroner i det yttersta skalet. Men i en period har grundämnena lika många elektronskal och den är samma som periodens nummer. Sedan finns det även block, det är en familj av angränsade grupper. Dessa områden får sitt namn av atomernas elektronskal, det finns fyra block, s, p, d och f-block. Man kan dela in grundämnena på andra sätt också och då brukar de indelningarna kallas för övergångsmetaller och metalloider. Det finns även andra ”privata” indelningar och det är tillexempel ädelmetallerna.

Ett exempel på en av grupperna som finns i det periodiska systemet är grupp 1, som innehåller dessa grundämnen:

• ·      Väte (H)
• ·      Litium (Li)
• ·      Natrium (Na)
• ·      Kalium (K)
• ·      Rubidium (Rb)
• ·      Cesium (Cs)
• ·      Francium (Fr)

Det periodiska systemet är ett system för de olika grundämnena som man har funnit och sedan skrivit in på ett hyfsat enkelt sätt för att veta vilka som finns och vad de betyder.

Labrapport - förbränning av järnull

Syfte:

Jag ska undersöka vad som händer när jag tänder eld på järnull.

Material:

·      Balansvåg
·      Järnull
·      Tändstickor
·      Metallbricka

Metod:

1.     Bygg en balansvåg som på bilden.

2.     Häng järnull på båda sidorna av vågen. Viktigt att vågen väger jämnt.

3.     Järnullen ska vara fluffig, för att den ska vara luftigt.

4.     Tänd tändstickan och tänd eld på den ena järnullsbollen.

5.     Se vad som händer.

Hypotes:

Jag tror att järnullen kommer bli tyngre när det brinner och att järnullen i slutändan kommer vara lite svart. Den kommer nog inte börja brinna så man ser lågor men den kommer nog i alla fall se lite bränd ut.

Resultat:

Säkerhet: När man fluffar upp järnullen så måste man vara väldigt försiktig för att järnullen är väldigt vass. Det är lätt att skära sig på den så man kan använda tunna handskar. Man bör även ha en metallbricka under balansvågen för att inte skada underlaget.

Vad hände:

När vi tände på järnullen började det brinna och det kom små gnistor ur järnullen som flög ned på metallbrickan. Vågen började luta och den sidan vi eldade på drogs neråt, den blev alltså tyngre. Färgen var blåaktig/grå och mörkare än hur järnullet såg ut när vi började. Efter att elden hade slocknat gick det inte att tända på den igen, det beror på att järnatomerna som redan finns har reagerat och då finns det inga kvar.

Slutsats:

När järnet (Fe) kom i kontakt med två syreatomer (0₂) och fick värme så blev det en kemisk reaktion och det var då järnoxidet bildades. Eftersom att vikten ändrades när vi tände på så ändras atomerna och molekylerna också = Fe + 0₂ värme à Fe₂0₃ (järnoxid). Järnullen gick från fast form då den kompakt till flytande form och då blev järnullet tyngre och det började lossna bitar från den.

Min hypotes stämde lite, järnullen vi eldade på blev tyngre och ändrade färg. Men färgen blev dock inte svart som jag trodde. Utan den blev som mörk blå/grå. Det kom gnistor ur ullen och det kom små lågor vilket jag inte trodde att det skulle.

Kopplingar till vardagen:

Rost kan göra väldigt mycket, det kan förstöra saker och ge oss skador. För att hindra att våra saker ska börja rosta så kan man smörja på rostskyddsmedel. Man smörjer på det för att tillexempel förhindra att spikar går av då de kan göra det om de blir rostiga. Det kan då leda till att järnrör kan lossna och ramla ner och har man otur så kan man få dom på sig. Men järnoxid (som rost är) kan förekomma i naturens verk också, som i jordar, sjöar, havsbottnar och floder. Så rost finns kring oss hela tiden, utan att vi knappt vet om det.

Förbättringar:

När vi mätte ut järnullen vägde vi den utan våg, det hade nog varit lättare om vi hade vägt den med våg för då hade vi varit säker på att det hade blivit jämnt. Det är något vi hade kunnat förbättra om vi hade gjort om detta experiment. Hade jag gjort om denna laboration skulle jag ha testat med svinto och göra en liknande labbrapport och se vad som händer och jämföra lite hur järnullen blev och hur svinto blev.

Såhär såg det ut när vi tände på och eldade järnullet. Det blev som små lågor av elden men det som man såg tydligast var hur elden spred sig i järnullet. Elden fångar upp de små järnatomerna och järnoxidet, när allt var "slut" slocknade elden.

Såhär såg det ut efter att vi hade tänt på järnullen och elden hade slocknat. Man ser väldigt tydligt att den sidan vi eldade på blev tyngre. Tittar man ner på metallbrickan vi hade ser man att väldigt mycket har ramlat ner på den. Så det var bra att vi använde den.

Såhär såg järnullen ut efter att vi eldade den. Tittar man noga ser man små prickar i järnullen, det har och göra med att alla järnatomer som redan fanns har reagerat och att järnaromerna har klumpat ihop sig.

Slavhandeln

1. Hur gick det till när slavarna fångades (Historiska förhållanden):

Det kunde vara både kvinnor, barn och män som tillfångatogs och lastades på skepp i afrikanska hamnar för att sedan föras vidare över Atlanten. Efter det säljs dom som slavar för arbete i de europeiska kolonierna i Västindien och Amerika. Dom var inte människor där utan ägodelarna och dom blev behandlade som djur. Utrymmet där slavarna fick vara under resan var väldigt trångt och smutsigt vilket gjorde att många dog. Innan fartygen ens hade hunnit lämna kusten hade över 30 fångar dött i sjukdomen dysenteri. Slavarna hade inga rättigheter utan de arbetade hårt från morgon till kväll och de kontrollerades med hot och våld. Slavarnas ägare behandlade oftast sina slavar värre an de behandlade deras djur och det ökade enormt med slavar för att det behövdes billig arbetskraft.

2. Mellan vilka världsdelar pågick slavhandeln när den var som mest intensiva (Skeenden):

Slavhandeln pågick mellan Afrika, Nordamerika och Europa. Från slutet av 1600-talet och under 1700-talet var den slavhandeln som mest intensiv. Under den perioden transporterades ca 50 000 människor över Atlanten till Amerika, årligen för att arbeta som slavar. Slavhandeln (tringelhandeln=slavhandeln) gjorde många människor förmögna och varför det kallas triangelhandeln var för att handelsrutten bildade en triangel på kartan.

3. Varför började engelsmännen använda slavar på sina plantager:

Engelsmännen hade svårt att få tag i arbetskraft till sina plantager. För det var inga vita som ville utföra det tunga och slitsamma jobbet i det varma klimatet. De började använda slavarna som de importerat från Afrika på sina plantager för att de vita ansåg att de svarta passade bättre till att jobba på plantagen, det var ett för smutsigt och slitit jobb för de vita helt enkelt.

4. Varför tror ni att de vita ansåg sig mer värd än de svarta:

Jag tror att de svarta blev underlägsna för att det var de vita som gjorde det mesta innan de svarta kom in. De vita tyckte att de svarta passade bättre till de lite sämre och slitsammare jobben. Jag tror att de vita tyckte att de var värd mer än vad de svarta var och bestämde därmed lite över dom.

5. Varför förbjöd man slaveri:

När liberalismens idéer fick stor spridning i Europa och kolonierna på 1800-talet dröjde det inte förrän allt slaveri förbjöds. Det var först i USA som slaveriet avskaffades efter att sydstaterna besegrats av nordstaterna under det amerikanska inbördeskriget som varade under 1861-1865.

6. Var det någon skillnad och vilken i sådana fall, på europeiska slavar och afrikanska slavar:

När det gällde arbete så var afrikanska slavarna bättre på att jobba i det varma klimatet än vad europeiska slavarna var.

Men de afrikanska slavarna kunde inte komma ur den världen utan de levde och arbetade som slavar tills de dog. Medan de europeiska slavarna kunde klättra på den sociala rangskalan, alltså att de kunde klättra uppåt mot toppen av ”pyramiden” (adel, bönder osv.) eftersom slavarna var längs ned. Då hände det ofta att de tjänade så mycket pengar att de kunde köpa sig fria.

7. Vilka konsekvenser blir det av triangelhandeln:

Afrika förlorade mycket befolkning och därmed blev det mindre arbetskraft och då ledde det till att de som bodde där och var äldre var tvungna att arbeta och slita för att få mat. Slavarna skickades runt till Amerika och Europa och då fick dom mer arbetskraft och då kunde dom bygga ett större och ett starkare rike. Men eftersom att behovet på slavar gjorde att det blev väldigt lönsamt att man ägnade sig åt slavhandeln. Ledde det förts till att vissa stater (Kongo, Oyo, Ashanti och Dahomey) tog nytta av slavhandeln för att stärka sin makt på andras folks kostnader.

8. Finns det kvar tecken på triangelhandeln idag:

Slaveri idag är förbjudet runt om i hela världen, det är alltså olagligt att göra någon till en slav. Men runt om i världen tvingas ändå miljontals barn, kvinnor och män till att vara slav och arbeta varje dag. Det finns olika slags slavarbeten i dagens läge och det är bland annat skuldslaveri, tvångsarbete i hushåll eller att man födds in i slaveriet för att man tillhör en grupp som diskrimineras i samhället. Offren kan ibland hållas inlåsta och isolerade, och då utsätts de oftast för våld eller sexuellt utnyttjande. Men det är idag enligt internationella överenskommelser förbjudet att man håller någon i slaveri eller slavliknande villkor.

9. Skillnader och likheter mellan slavhandeln:

Likheter:

      ·      Man fördes iväg mot sin vilja och från sin familj
·      Man behandlades illa på arbetsplatserna
·      Man fick jätte lite lön
·      Det var svårt att komma ifrån livet som slav
·      Man måste jobba hela tiden och får inte vila

Skillnader:

• ·      Olagligt nu
• ·      Mindre människor blir slavar
• ·      Man kan få hjälp av polis och andra organisationer

 10. Hur kommer slavhandeln att se ut i framtiden (visa tydliga samband mellan dåtid, nutid och framtid):

Jag tror att slavlivet kommer bli bättre och att det inte kommer vara lika många som blir slavar. Jag tror att livet kommer bli bättre.

11. Egna tankar kring slavhandeln:

Slavhandeln var viktigt för överlevnaden och utvecklingen. Även länderna som man tog slavarna ifrån som exempelvis var Afrika som sedan fick varor av Amerika och andra i västvärlden, vilket var viktigt för dom. Jag tycker inte att någon skulle eller ska behöva uppleva det som slavarna får uppleva och hur de blir behandlade. Inte heller leva på det sättet som de gör och att inte ha samma rättigheter som en ”vanlig” människa har.